Hur kan arbetsgivare ta hänsyn till mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet? ISO 45010 ger vägledning i frågan. Vi har pratat med Karin Eriksson på EsterCare, som hjälper arbetsgivare att arbeta systematiskt med kvinnors hälsa på arbetsplatsen. Karin har suttit i den svenska kommitté som varit med och tagit fram standarden, och berättar om vad den innebär för HR och hur arbetsgivare kan jobba med frågorna i praktiken.
Mens och klimakteriet som en del av arbetsmiljöarbetet
En viktig utgångspunkt i ISO 45010 är hur arbetsplatsens utformning och organisation påverkar medarbetare som har mens eller befinner sig i klimakteriet.
“Det här är inte en fråga om enskilda individers hälsa, utan om hur arbetsplatsen är organiserad. Min viktigaste princip är att utforma arbetsplatsen så att ingen behöver berätta om sina privata besvär”, säger Karin.
Från enskilda insatser till systematiskt arbetsmiljöarbete
En vanlig missuppfattning är att det här är privata angelägenheter som arbetsgivaren inte behöver ta hänsyn till. Enligt Karin finns också en föreställning om att det bara är ett fåtal personer med svåra besvär som påverkas på jobbet. Det kan göra att arbetsmiljöfrågor förbises. Samtidigt vill hon varna för att förväxla enstaka initiativ med ett långsiktigt arbete.
“En föreläsning på kvinnodagen eller en policy som ingen känner till är inte fel i sig, men om inget förändras i vardagen händer ingenting.”
För HR handlar det om att undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp resultaten.
Checklista: 5 områden att se över med stöd av ISO 45010
Utifrån Karins råd finns flera områden som HR kan se över för att omsätta standardens vägledning i praktiken.
- Arbetstider och pauser
Finns möjlighet till flexibla arbetstider, pauser och tillfälliga anpassningar av arbetsuppgifter? - Fysisk arbetsmiljö
Har alla tillgång till toaletter? Går det att påverka temperaturen och fungerar arbetskläderna för olika behov? - Chefernas kunskap
Vet cheferna vilka anpassningar som är möjliga och när de bör hänvisa till HR eller företagshälsovården? - Integritet och stöd
Kan medarbetare få hjälp utan att behöva berätta om privata hälsobesvär för sin chef? - Uppföljning
Fångas frågorna upp i riskbedömningar och medarbetarundersökningar?
Vad behöver cheferna veta?
Chefer behöver förstå hur mens och klimakteriet kan påverka arbetsdagen och vilka anpassningar som är möjliga. Enligt Karin är det viktigt att de känner sig trygga med att prata om behov av anpassningar, samtidigt som de respekterar medarbetarnas integritet.
Chefens roll är att skapa förutsättningar för fungerande arbetsförhållanden, inte att ställa diagnoser, ge medicinska råd eller efterfråga privata hälsouppgifter.
En fråga om att behålla kompetens
“När stödet saknas leder det till sjukfrånvaro, att människor går ned i tid eller lämnar arbetslivet, ofta mitt i karriären när de har som mest erfarenhet. Det här är en fråga om kompetensförsörjning, inte bara om välmående” säger Karin.
Hon hänvisar till en brittisk undersökning från Fawcett Society där var tionde kvinna som jobbat under klimakteriet uppgav att hon lämnat ett jobb på grund av sina besvär.
Samtidigt räcker inte alltid anpassningar på arbetsplatsen. Karin berättar att många lever länge med behandlingsbara besvär utan att söka vård, ibland för att de inte vet vilken hjälp som finns. Här kan arbetsgivaren underlätta genom att erbjuda tillgång till exempelvis hälsosamtal eller stöd för att hitta rätt vård.
“Arbetsgivaren ansvarar för att stödet finns, medarbetaren avgör själv om hen vill använda det, och uppgifterna stannar mellan medarbetaren och vårdgivaren.”
För HR handlar ISO 45010 om att se över hur arbetsplatsen fungerar för medarbetare med olika behov. Genom att ta med frågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan arbetsgivare skapa bättre förutsättningar för både medarbetarnas hälsa och verksamhetens kompetensförsörjning.
Om EsterCare
EsterCare hjälper arbetsgivare att arbeta systematiskt med kvinnohälsa på arbetsplatsen, i linje med ISO 45010. Hela arbetsplatsen får ökad kunskap om hur kvinnors hälsa förändras genom livet, medarbetare får rätt stöd i tid och chefer blir trygga i hur de bemöter frågorna och vart de kan hänvisa. För arbetsgivaren innebär det lägre sjukfrånvaro, att erfarna medarbetare stannar kvar och att frågan får en tydlig plats i arbetsmiljöarbetet.
Läs mer här
